Att växa tillsammans

Som jag nämnde tidigare har jag gästbloggat den här veckan. Inläggen finns ursprungligen publicerade här, ett för varje dag. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag. Jag är ganska nöjd med inläggen och tänkte publicera dem även här. Håll till godo:


Hej!

Simon Mogren heter jag och kommer att blogga här i en vecka. Just nu är jag sommarledig, sitter och funderar vad jag ska göra med livet nu när jag slutat skolan. Konstigt det där egentligen – man har pluggat, gått till skolan och nu ska man inte göra det mer, ler i alla fall inte på samma sätt.

Jag kommer att skriva om staden Stockholm, ge er fyra miljöbeskrivningar av olika stadsdelar och kommer ta hjälp av bilder för att beskriva mina tankar. Bilder är nog min största passion – världen är så mycket vackrare genom en kameras sökare eller fångad och utskriven på ett papper. Det utsnittet man fångar kan helt enkelt vara vackrare än verkligheten.

Att växa tillsammans var det alltså. Jag tänker tillbaka, på tiden då världen inte var större än hemmet, skolan och vägen dit, kanske den lilla byn med sommarstugan och utsikten från bilens fönster på vägen dit. Allt som allt var världen liten, trots långa skogspromenader och upptäcktsfärder kanske inte mer än ett dussin kvadratkilometer. Sedan började världen växa, möjligheterna att se sig omkring ökade och snart var hela Tyresö mitt. Med sl-kortet i högsta hugg och bussen till Gullmarsplan så var snart också Stockholm mitt, min stad.

För det är precis så jag känner när jag är i staden. När jag går på gatorna är det min stad, mitt hem. Gatstenarna är mina, träden är mina och vattnet är mitt.

Men jag är varken svartsjuk, egoistisk eller högmodig. Staden är också din! Jag delar mer än gärna med mig av staden Stockholm – alla ska ha rätt att ta del av kärleken till staden.

Ett kärleksförhållande kräver dock ömsesidig respekt, annars fungerar det inte. Stockholm har förändrats och vuxit i hundratals år före din födelse och du kommer förhoppningsvis att själv växa som människa minst ett par år sedan. Så länge du ser staden som din då måste du behandla den väl men framförallt ha respekt för ert förhållande. Låt kärleken till staden blomma men ha respekt för att staden vill växa och förändras, ty det ligger i dess natur. Respektera stadens natur och jag lovar att den kommer att göra detsamma mot dig!

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.