Kategoriarkiv: Scen/live

Sista uppdraget för Hej Kalmar!

POPIDYLL-006 Det blir många sista saker den här veckan. Om en vecka tar jag studieuppehåll från Media Management på LNU för att flytta till Stockholm och arbeta heltid som förbundsordförande för Ung Media Sverige. En av de sakerna är att jag i natt var ute och fotade för Hej Kalmar! en sista gång. Eller ja, i alla fall en sista gång för den här gången. Platsen var klubben Popidyll, och på scenen stod Elliphant. Tyvärr var scenbelysningen under all kritik - men här är ett par bilder i alla fall.  

The Sounds på Storsjöyran

The Sounds spelade på årets Storsjöyran - jag var där. Lätt festivalens högpunkt, i alla fall för mig. Jag minns hur jag hade The Sounds på min första telefon med mp3-spelare - en Siemens Sl45 med 32 mb minneskort. På dessa 32 mb pressade man in så många låtar som möjligt, mellan 15 och 20 stycken brukade jag ha. Drygt tio år sedan nu, otroligt var tekniken har förbättrats. Jag tänker inte försöka vara någon recensent, för opartisk är jag inte alls när jag tänker tillbaka på konserten. Det var en upplevelse - att få se ett band man lyssnat på från och till i nästan tio år. Ett band som har följt med genom bra och dåliga dagar, genom så många händelser, som alltid funnits nära att plocka fram på mp3-spelaren eller någonstans i skivhögen. Jag är en lyckligare människa nu. Jag har fått se ett av mina favoritband, ett av de band som betytt mest i mitt liv - som följt min uppväxt från en sommar som tioåring till sommaren som nittonåring på Storsjöyran. Jag hade inte tänkt fotografera konserten, tänkte att det skulle störa upplevelsen men det blev helt enkelt aldrig läge att gå och lämna ifrån sig kameran. Tur det kanske, för annars skulle jag saknat den - saknat att ha med mig bilder hem från denna händelse. Så det blev fotograferande från mitten av den dansande massan. Lite knepigt att hålla kameran stilla när folk trycker från alla håll, men det blev ganska bra ändå. Svårt var det dock att från min position få med många delar av scenen, så det är mest bara bilder på Maja. Men det är ju gott nog det! Jag hoppas att vi ses igen The Sounds!

Storsjöyran 2011

Jag är nyhemkommen från Storsjöyran där jag jobbat med Colour of Love och fotograferat. En oerhört trevlig festival om jag får säga det själv. Men jag ska inte bli långrandig - jag låter bilderna tala istället.  Har du bråttom, titta på "Urval 1"" som med sina 35 bilder är en snabbare sammanfattning av "Urval 2" som innehåller 134 bilder. Alla bilder finns också på Facebook.

Storsjöyran 2011 i (nästan) kronologisk ordning:

Urval 1

Urval 2

 

Kite och Icona Pop på Kulturhustaket – Recension

Jag sitter på Kulturhustaket en varm sommarkväll och väntar på kvällens händelse. Egentligen skulle det ha varit förfest inför Arvikafestivalen, men istället är det en konsert för att hedra den inställda festivalen. Ett hundratal personer har orkat pallra sig hit för att se Icona Pop och Kite. Himlen ligger klarblå över staden och alla samlas kring scenen när Icona pop drar igång. Lite skränigt är det men publiken ser glad ut ändå. Stämningen är mer mysig en vad den är festlig, men det passar i solnedgången på Kulturhustaket. Icona Pop förmedlar massor av energi på scenen, men går aldrig riktigt fram. De river av ett par låtar, en ganska kort spelning alltså men publiken är nöjd ändå - det märks att det är Kite som är huvudattraktionen ikväll.

Utsikten från Kulturhustaket

Jag slår mig ner på en bänk och inväntar nästa band, Kite. Jag har från andra personer hört oerhört mycket gott om dem, men själv aldrig lyssnat på bandet så jag är lite spänd på vad jag ska komma att få se och höra. Efter en stunds väntan kliver tre män upp på scenen och börjar ställa ut lampor och synthar. De testar fram och tillbaka och har lite problem med ljudet men så småningom drar Kite igång att spela. Publiken flockas snabbt kring scenen och jag lägger märke till att antalet personer fördubblats sedan förra spelningen. Till en början får Kites musik publiken att le, det är svårt att inte bli glad av de underbara melodislingorna och sångaren Niklas Stenemos mycket passande röst. Stämningen är fortfarande mer mysig än festlig men ju längre in i konserten vi kommer, desto mer packad blir publiken och desto fler människor börjar dansa framför scenen. När Kite spelar sin sista låt, "My Girl and I" är stämningen absolut på topp. Var man än vänder sin bland publiken ser man par som kramas och kysser varandra, man ser personer som står helt förstenade och uppslukade, man ser personer som gråter och personer som med ett enormt leende dansar. Publikens fokus ligger enbart på Kite. Men "My Girl and I" blev inte Kites sista låt. Publiken vill inte att konserten ska vara slut och klappar in Kite för extranummer - två gånger. En mycket bra spelning med ett bra band. Själv gick jag hem från kulturhuset tre skivor rikare.   Bilder på publiken från Kites sista ordinarie låt; "My Girl and I":
Bilder på publiken från Kites sista ordinarie låt; "My Girl and I"

Bilder på publiken från Kites sista ordinarie låt; "My Girl and I"